17/12; tisdag

Jag har spelat innebandymatch mot Linus lag - det tog ca 5s innan jag gjorde första målet. Även i andra bytet gjorde jag mål. Jag gjorde 2 av mammornas totalt 3 mål (det tredje gjordes när vi var i  ca tio mammor på plan). Barnen gjorde 11... Men å vad det är kul att göra mål! Kul att spela också, trots förlust. Känner mig ändå lite som en segrare - om än en härjad, slagen sådan. Jag minns nu varför jag inte kan springa... Benet hänger liksom inte med...
I natt drömde jag om Carolina - så levande, så nära... På torsdag är det hennes begravning... Surrealistiskt, så overkligt, samtidigt så smärtsamt verkligt, absurt... Fuck cancer. 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback