8/12; söndagsmorgon

Min vardag rullar på. Trots att en annans har tagit slut. Trots att en annans aldrig kommer bli som den har varit. Men så länge vi minns - lever hon. Och hur overkligt det än känns för oss - så är det smärtsamt verkligt för någon annan. Igår fanns hennes dödsannons i tidningen - det känns ju absurt. För en vecka sedan låg jag på hennes sängkant och pratade med henne - nu finns hon inte mer, aldrig mer. Aldrig mer är så stort. Så ofattbart. Det är svårt att ta in...
Anders och barnen är i ishallen. Vi tänkte försöka köpa de första julklapparna senare idag. Och varje dag i media läser jag om hur dåliga vi lärare är. Hur dåligt det går för svenska elever... Pisa undersökningen visar att vi blir allt sämre - på Tc var det slumpvis tre elever som valdes ut - de hade varit i Sverige mindre än ett år... Rättvist? Hur ser det ut i resten av Sverige? Att läsa om hur dåliga vi är bidrar inte till en lärares, eller en elevs, välbefinnande. Jag känner inte mindre press, eller stress - jag känner mig inte mindre otillräcklig... Jag försöker vare dag göra elevens dag lärorik - vi siktar mot hög måluppfyllelse - samtidigt som jag försöker se alla elever och försöker få dem att må så bra som möjligt i skolan. Jag planerar, dokumenterar och kommunicerar... Jag strider om resurser, mindre grupper och bra läromedel som jag anser att eleverna har rätt till. Och jag tycker många dagar att jag gör ett bra jobb. Min förhoppning är fler ska se att vi gör vårt yttersta. Ge oss förutsättningar att lyckas. Ge och lugn. Pengar. Mindre grupper. Mer tid.
Jag skulle kunna skriva mycket om det här... Jag vill inte tappa sugen. Jag vill inte se allt vi gör som ett felsteg och ett misslyckande. Men jag lånar Carina Bergfeldts/Aftnbladet ord för att avsluta - jag har annat att göra, planera lektioner, rätta, dokumentera, plocka undan, fixa i ordning labben: "Någonstans på gränsen mellan länderna som har allt och länderna som har inget falnar glöden och skolan blir bara stress. Du måste plugga för att få höga betyg, för att komma in på gymnasiet, för att få en bra universitetsutbildning, för att få jobb. Plugga för att du måste. Inte för att du vill. Vem kan lära eleverna att själva poängen med skolan är att få lära sig? Regeringen? Oppositionen? Lärarna? Föräldrarna? Kommunerna? Alla ovan nämnda. Väcks glöden kommer betygen av sig själva. Varsågod, Jan Björklund, den här texten får du också citera högt när helst du vill."
Vi har alla ett ansvar att vända trenden. Väcka glöden. Om du som förälder, du som elev, du som politiker tar ditt ansvar - så lovar jag att jag ska ta mitt, precis som jag har gjort i 13 år...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback