flisas

Jag hörde hur otacksam jag lät. Det var inte meningen. Men frustration kan framkalla de känslorna... Jag är ju mest tacksam. Att få vara hemma med mina barn. En hel vecka. Inarbetad tid. Inga föräldradagar eller semesterdagar. Att det sedan snöar konstant, att jag har barn i olika åldrar som vill/kräver olika saker, att näsorna/öronen rinner - så är det ju bara. Jag vill så mycket. Men när jag tänker efter så är det ju just det Här jag vill. BaraVaraMedMinaBarn. ikväll blir det nog ishallen. Imorgon väntar fotbollscup för Klara - då åker vi dit och hejar. På fredag har vi tid på habiliteringen. Och fika med vänner. Ridning för Klara. Veckan har snart passerat. Och jag kommer önska att jag var ledig igen... Känslan av att Aldrig Vara Nöjd - infinner sig. Och jag försöker vända den. Vara i nuet.