flisas

Jag har varit på många föreläsningar och kurser om mental träning, tankesätt, våga vinna, tävlingspsykologi osv... Jag har fått lära mig att jag möter folk för att träna på dem. Folk ä utsända för att jag ska träna... Träna på att tänka annorlunda. Det finns många tillfällen att träna... På sig själv. På sina barn. Sina vänner. Sin familj... Många gånger får jag påminna mig om att människor som jag möter är en gåva, mina barn är den största gåvan jag har fått... Det är upp till mig att upptäcka vad jag kan göra med gåvan - hur jag kan förvalta den, hur jag kan få fröt att växa... Blomma. Många gånger utmanas jag i mitt föräldraskap, i mitt hundägarskap, i möten med vänner och elever... Människor, och för den delen hundar, är fantastiska läromästare om vi vågar ta till oss av de lärdomar som de förmedlar. Väldigt ofta blir jag frustrerad över saker som sägs, och jag kan reta mig på egenskaper - som kanske även finns hos mig, men som blir synliga för mig hos någon annan. Egenskaper som jag retar mig på - kan vara bra i ett annat sammanhang. Tjurighet - envishet... Egenskapen kommer att hjälpa dem att nå sina mål om de möter motgångar. Saker som sägs - kan jag försöka vända på. Jag kan försöka förstå dem. Kanske kan jag tänka om? Kanske är det jag som tänker fel? Jag kan utmana mitt synsätt, och se det från en annan vinkel...
Ibland känns allt övermäktigt, för mycket, för oroligt, för stora känslor och frågor. Ibland är det omöjligt att förstå. Ibland vill jag bara lägga mig ner och säga "nej, stopp, sluta". Jag kan inte förklara. Jag kan inte förstå. Det räcker. Lasta inte mer i min ryggsäck...
Ibland är det enklare. Inte ens det svåra är för svårt. Ibland kan jag verkligen inte förstå... Tur att det kommer nya tillfällen att träna.