flisas

Jag har varit och ridit, barnen och pappan är på hockey. Innan jag red hämtade jag matlådan och lagade mat. Maten hämtade 16.05, killarna 16.17 (två minuter över tiden), och jag tog mig tid att titta på Sigge när han gungade, sedan kom vi hem, och jag lagade mat – biffar och potatismos – och så var jag i stallet 17.25. När jag kom hem duschade jag och åt. Tittade mig runtomkring. Såg hur jag hade stressat in med skorna, för att hitta min telefon innan jag åkte – leravtryck, jordkakor, stampat jordgolv... Jag önskade att jag var en trotsig tonåring – som blundade, satte mig i soffan och bara lät disken, jordskorpan och tvätten vara... Men jag är ingen tonåring. Jag reste mig. Städade. Diskade. Gick ut med soporna och Myggan.
Det finns så mycket jag vill vara. Jag skulle vilja hålla på med yoga, tända ljus, andas lugnt, köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Jag skulle vilja tänka normkritiskt - säga ”Partner” istället för flick/pojkvän... Jag vill ha fadderbarn, krama träd, och rädda oljedränkta fåglar... Jag vill äta frukt (ekologisk såklart) istället för godis och dricka te istället för kaffe... Jag vill springa maraton, klättra i berg, hoppa fallskärm för att trotsa naturlagar.
Jag är jag. Och just idag har denna jag problem med ett ilande ben - idag lite mer än vanligt, idag har det flyttat lite. Det ilar, domnar, somnar, det går som elektriska stötar på insida skenben mest hela tiden.