23/11; söndag
Tidig morgon. Klara skulle på fotbollscup. Jag och Kim red en runda. Anders och Sigge var hemma en stund, bytte däck, läste läxa... och åkte sedan in på cupen. Jag åkte hem och rättade lite innan Linus och jag också åkte in och tittade. Tyvärr förlorade de alla matcher.
Igår var hela familjen på bio. Mysigt. Och så var vi en snabb vända i en affär. Jag satt och väntade utanför medan Anders och Klara bytte ett par skor. Jag ser en kvinna. Gråhårig. Jag tittar till igen. Följer henne. Ser mamma. Det händer ibland. Att jag tror att det är mamma som jag möter. Och jag kan inte låta bli att tänka på hur det hade varit. Hur hon hade sett ut. Jag kan inte låta bli att titta. jag tror att jag vet hur hon skulle sett ut. Men jag har ju ingen aning... För mig är hon fortfarande 59, hur hade hon sett ut nu - åtta år senare? Hur hade åren märkt henne? Jag tittar ner på mina händer. Ser hennes fåror. Ser hennes händer, men inser att det är mina... Känner saknaden. Jag kan nästan ta på den. Jag tittar på kvinnan igen. Tittar tills hon försvinner... Och önskar att det verkligen var min mamma...
Igår var hela familjen på bio. Mysigt. Och så var vi en snabb vända i en affär. Jag satt och väntade utanför medan Anders och Klara bytte ett par skor. Jag ser en kvinna. Gråhårig. Jag tittar till igen. Följer henne. Ser mamma. Det händer ibland. Att jag tror att det är mamma som jag möter. Och jag kan inte låta bli att tänka på hur det hade varit. Hur hon hade sett ut. Jag kan inte låta bli att titta. jag tror att jag vet hur hon skulle sett ut. Men jag har ju ingen aning... För mig är hon fortfarande 59, hur hade hon sett ut nu - åtta år senare? Hur hade åren märkt henne? Jag tittar ner på mina händer. Ser hennes fåror. Ser hennes händer, men inser att det är mina... Känner saknaden. Jag kan nästan ta på den. Jag tittar på kvinnan igen. Tittar tills hon försvinner... Och önskar att det verkligen var min mamma...
Kommentarer
Trackback