flisas

Planen var klar. Planen ändrades. Förutsättningar förändrades. Snabbt. Jag hann inte med. Hann inte tänka och förbereda. 

Jag stod vid sidan och visste. Kände. Såg tårarna. Frustrationen. Och hur han spelade ut sig själv - för att rädda sig själv? 

Tårarna brände i mina ögon - när jag kom hem, rann de i strida strömmar. Hulkande som ett barn. Jag kände mig sjuk. Ont i huvudet. Kall. Matt. Luften gick ur. Adrenalinet pumpade. Maktlösheten var ett faktum. Kanske kändes det mer i mig? Men hur skulle det kunna göra det? 

Imorgon är det bröllop - Anne och Olof gifter sig. På söndag är det tävling. Nu sitter jag utanför simhallen och väntar på killarna, jag passade på att handla. Klara ska på träningsläger.