17/6;onsdag

Idag vakande jag till lyxfrukost - barnen och grannbarnen hade gjort amerikanska pannkakor och omelett, grönsaker, rostat bröd... Och kaffe.
Vi spelade kort, och fotboll. Farmor kom och drack en kopp kaffe. Sedan gick i promenad. Barnen badade i bäcken.
Idylliskt.
Lekplatsen.
Och någonstans där bör jag börja censurera. Ett barn och en mamma i en sandlåda. Skrik. Vill oxå vara på gungbrädan. Samtidigt. Jag väser. Nära. I hans öra. Försöker få honom att ta sig samman. Utan att det hörs. Vill inte att han ska göra bort sig. Vill bara få honom att sluta. Jag och han. I en sandlåda. På sandlådenivå. Och de där orden som är oundvikliga - att om de inte är vänner, om de inte låter oss få en bra sommar tillsammans, om de inte gör varandra - läs mig - bra - så är det bättre att de är på fritids/dagis.
I eftermiddag blir det fotbollsskola. Men först taccotårta. Och ja, vi är vänner igen. I grund och botten. Kärlek. Av kärlek. Lite av samma grus och korn. Samma känslor. Ibland utanpå. Alla känslor på en och samma gång.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback