14/5; torsdag
Ledig torsdag. En sväng med kompisar på finaste Baron - han är i så fin form han kan inför SM på lördag. Vi packade. Och så har barnen och jag spelat minigolf - medan Anders spelade en runda golf.
På sociala medier sprids en lärares inlägg om hur slappt det är i skolan - och att det får vara nog nu... Han skulle föra in regler. Alla lektioner skulle börja på utsatt tid, inlämningar skulle göras i tid och det finns inte längre ”jag orkar inte” eller ”jag har ingen lust”. Läraren blev hyllad för att han sa sanningen om eleverna. Jag blir bedrövad när den här "sanningen" sprid. För mig är inte detta någon sanning. Så ser inte min skoldag ut. Det hör till ovanligheter att en lektion inte startar i tid, det mesta lämnas in i tid och väldigt få elever anger som skäl att de inte orkar... Säger inte detta mer om läraren? Läraren uttrycker stor besvikelse på eleverna. Självklart finns det elever som skulle kunna mer, orkar mer, skulle kunna plugga mer, skolka mindre... Det finns individer - såväl elever som lärare - som skulle kunna göra mer. Men de flesta gör så gott de kan. Man vill väl. Varken högre status eller högre lön - skulle hjälpa för att Alla lärare skulle bli bättre. Lika lite som mindre/mer läxor eller kortare/längre skoldagar skulle göra att Alla elever lyckades. Många lärare har ambitionen och viljan att göra bra - lärarrollen är komplex och krävande. Det finns inte mycket utrymme för en dålig dag - eller för nytänkande. 30 elever i en klass - ekonomi och tradition styr, samt individens egenskaper och förmåga. Vi lever med en press - från elever, föräldrar, kollegor, oss själva. Jag bär ansvar för vars och ens motivation och lärande alltmedan jag är en entusiastisk förebild som upprätthåller struktur och ordning för alla. Jag gör korrekta och rättvisa bedömningar och hanterar kritiken jag får. När jag inte är tillräckligt bra måste jag se till att förbättra mig. Mycket hänger på läraren.
Nu hinner jag inte skriva mer - Anders kom hem, vi ska laga mat. Umgås. Imorgon drar jag till skåneland med Nonis - det blir kul. Spännande. Den här helgen fick Livet gå före Jobbet - mina elever är i Berlin. Självklart hade jag gärna varit med...
På sociala medier sprids en lärares inlägg om hur slappt det är i skolan - och att det får vara nog nu... Han skulle föra in regler. Alla lektioner skulle börja på utsatt tid, inlämningar skulle göras i tid och det finns inte längre ”jag orkar inte” eller ”jag har ingen lust”. Läraren blev hyllad för att han sa sanningen om eleverna. Jag blir bedrövad när den här "sanningen" sprid. För mig är inte detta någon sanning. Så ser inte min skoldag ut. Det hör till ovanligheter att en lektion inte startar i tid, det mesta lämnas in i tid och väldigt få elever anger som skäl att de inte orkar... Säger inte detta mer om läraren? Läraren uttrycker stor besvikelse på eleverna. Självklart finns det elever som skulle kunna mer, orkar mer, skulle kunna plugga mer, skolka mindre... Det finns individer - såväl elever som lärare - som skulle kunna göra mer. Men de flesta gör så gott de kan. Man vill väl. Varken högre status eller högre lön - skulle hjälpa för att Alla lärare skulle bli bättre. Lika lite som mindre/mer läxor eller kortare/längre skoldagar skulle göra att Alla elever lyckades. Många lärare har ambitionen och viljan att göra bra - lärarrollen är komplex och krävande. Det finns inte mycket utrymme för en dålig dag - eller för nytänkande. 30 elever i en klass - ekonomi och tradition styr, samt individens egenskaper och förmåga. Vi lever med en press - från elever, föräldrar, kollegor, oss själva. Jag bär ansvar för vars och ens motivation och lärande alltmedan jag är en entusiastisk förebild som upprätthåller struktur och ordning för alla. Jag gör korrekta och rättvisa bedömningar och hanterar kritiken jag får. När jag inte är tillräckligt bra måste jag se till att förbättra mig. Mycket hänger på läraren.
Nu hinner jag inte skriva mer - Anders kom hem, vi ska laga mat. Umgås. Imorgon drar jag till skåneland med Nonis - det blir kul. Spännande. Den här helgen fick Livet gå före Jobbet - mina elever är i Berlin. Självklart hade jag gärna varit med...
Kommentarer
Trackback