26/5; tisdag
I dagarna sätter jag ca 400 betyg. Jag pratar med elever. Försöker förklara bedömningen - inte bara i betygstider. Jag tänker till. Utvärderar. Vilka anpassningar har gjorts? Är det tillräckligt? Vilka sätt har eleverna kunnat visa sina kunskaper? En säker bedömning är grunden för att kunna anpassa undervisningen, för att kunna avgöra om underlaget för betygsättning är allsidigt och tillräckligt, för att kunna avgöra om en elev behöver utredas för särskilt stöd. Det är i bedömningen det märks om det inte funkar, om det behövs insatser för skolan, undervisningen eller eleven.
Det är i betygstider vi slår knut på oss själva. Jagar elever. Om eleven är i skolan - är det rättså enkelt. Det är svårare med de som har glidit undan - undan för undan. Sakta men säkert. Vi lärare ska vid betygsättningen:
-utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för varje kurs/ämne.
-beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen.
-utifrån de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper.
Som lärare hamnar man ofta i dilemman - framför allt om man bara tänker på skriftliga prov. De är sällan helt enhälliga. Om en elev inte har klarat A på alla frågor - kan den då få A i betyg? Man vill ha det svart på vitt - för att säkerställa. Men det behövs inte alltid. En elev kan visa att den har kunskapen vid en labb eller vid en muntlig dialog. Många elever presterar bättre om vissa frågor blir förklarade, om de får göra vissa delar muntligt... Det behövs en hållbar strategi för hur vi bäst inkluderar alla elever och på vilket sätt vi bäst ger stöd till elever i behov. Att placeras i en klass utan rätt förutsättningar eller stöd kan i många fall vara exkluderande. På "min" skola, precis som på många andra skolor i dag, förväntas en ensam lärare ta hand om en klass med 20-25 elever, ibland fler. I klassen kan finnas elever med olika förutsättningar och olika behov av stöd; elever som har svårigheter med impulskontroll, olika grader av autism, ADHD eller liknande svårigheter. Det kan också finnas nyanlända elever (varav en del kan ha en bristfällig skolgång och till och med vara analfabeter), elever med annat modersmål än svenska, plus alla andra elever som befinner sig på olika nivåer kunskapsmässigt. Vi lärare har stora krav på oss - att anpassa undervisningen till varje enskild elevs behov och förutsättningar. Läraren har långtgående krav på sig att nå alla elever och ge dem det stöd som just de behöver. Här går ekvationen inte ihop. Hur duktiga, kompetenta och ambitiösa lärarna än är, blir kravet att lyckas ge alla elever det dom behöver en omöjlig uppgift. (http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2725306-skolans-omojliga-ekvation-maste-losas-nu) Vems är felet om alla elever inte lyckas få betyg? Är man en dålig lärare då? Hur kan det finns krav att alla ska klara skolan? Om inte resurser ges... Hur ska en analfabet klara skolans mål efter ett år i Sverige? Var ligger rimligheten i det? Jag stämmer in i Lennart Hellsborns uppmaning: "Just nu är Sveriges alla skolor i full gång med att lägga grunden för nästa läsår genom att planera för tjänster och lägga scheman. Det är nu resurserna måste fram, det är nu politiskt ansvariga måste visa att de menar allvar med sitt prat om att satsa på skolan och att alla barn och unga skall ha rätt till en likvärdig utbildning oavsett var i Sverige man bor." För varje lärares skull. För varje elevs skull. För hela samhällets skull!
Det är i betygstider vi slår knut på oss själva. Jagar elever. Om eleven är i skolan - är det rättså enkelt. Det är svårare med de som har glidit undan - undan för undan. Sakta men säkert. Vi lärare ska vid betygsättningen:
-utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för varje kurs/ämne.
-beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen.
-utifrån de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper.
Som lärare hamnar man ofta i dilemman - framför allt om man bara tänker på skriftliga prov. De är sällan helt enhälliga. Om en elev inte har klarat A på alla frågor - kan den då få A i betyg? Man vill ha det svart på vitt - för att säkerställa. Men det behövs inte alltid. En elev kan visa att den har kunskapen vid en labb eller vid en muntlig dialog. Många elever presterar bättre om vissa frågor blir förklarade, om de får göra vissa delar muntligt... Det behövs en hållbar strategi för hur vi bäst inkluderar alla elever och på vilket sätt vi bäst ger stöd till elever i behov. Att placeras i en klass utan rätt förutsättningar eller stöd kan i många fall vara exkluderande. På "min" skola, precis som på många andra skolor i dag, förväntas en ensam lärare ta hand om en klass med 20-25 elever, ibland fler. I klassen kan finnas elever med olika förutsättningar och olika behov av stöd; elever som har svårigheter med impulskontroll, olika grader av autism, ADHD eller liknande svårigheter. Det kan också finnas nyanlända elever (varav en del kan ha en bristfällig skolgång och till och med vara analfabeter), elever med annat modersmål än svenska, plus alla andra elever som befinner sig på olika nivåer kunskapsmässigt. Vi lärare har stora krav på oss - att anpassa undervisningen till varje enskild elevs behov och förutsättningar. Läraren har långtgående krav på sig att nå alla elever och ge dem det stöd som just de behöver. Här går ekvationen inte ihop. Hur duktiga, kompetenta och ambitiösa lärarna än är, blir kravet att lyckas ge alla elever det dom behöver en omöjlig uppgift. (http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2725306-skolans-omojliga-ekvation-maste-losas-nu) Vems är felet om alla elever inte lyckas få betyg? Är man en dålig lärare då? Hur kan det finns krav att alla ska klara skolan? Om inte resurser ges... Hur ska en analfabet klara skolans mål efter ett år i Sverige? Var ligger rimligheten i det? Jag stämmer in i Lennart Hellsborns uppmaning: "Just nu är Sveriges alla skolor i full gång med att lägga grunden för nästa läsår genom att planera för tjänster och lägga scheman. Det är nu resurserna måste fram, det är nu politiskt ansvariga måste visa att de menar allvar med sitt prat om att satsa på skolan och att alla barn och unga skall ha rätt till en likvärdig utbildning oavsett var i Sverige man bor." För varje lärares skull. För varje elevs skull. För hela samhällets skull!
Kommentarer
Trackback