flisas

För ett par veckor sedan handlade en av diskussionerna på jobbet om att alla har lättheter. Jag håller med. Alla har lättheter - något de är bra på. Och de allra flesta har någon form av svårighet - som skapar mer eller mindre svårigheter för personen i fråga. Just i det här fallet handlade det inte om att se svårigheterna - utom just av att se lättheterna. Bygga på det som är bra. Se det som är bra. Fokusera på det som är bra.
Och i de allra flesta fallen, hos de flesta personerna, så är jag bra på att se dem. Alla svårast kanske det är att se dem hos sig själv - eller sina barn. Och jag började fundera på om Alla verkligen är bra på något... Och jag kom underfund med mina egna svårigheter med att se värden som att kunna gå hem själv på eftermiddagen, ta ett mellanmål själv, leka själv... I min värld bedöms värden som kunna läsa, skriva, räkna mattetal, tänka själv, sammanfatta, argumentera, analysera, hitta felkällor och strategier, spela innebandy, kunna springa ett lopp, göra mål på fotbollen, hoppa en felfri 1,10-runda... Jag behöver öppna mina ögon - jag behöver verkligen se alla lättheter. Acceptera olika lättheter. Värdera dem lika. Hos mig själv, mina barn och alla andra. Och det är ju trots allt som Pia säger " vi ska göra varandra bra"...