flisas

Och Linus fick följa med Jonas på en liten tur. 



Någon timme stallet - städning efter en bra tävlingssäsong. 



Trots ett svullet knä, flera blåsor i händerna (blyte har inte riktigt förstått att det inte är ett kort galopplopp, utan 8 mil, han försökte flera gånger att trycka på uppför backar eller ur kurvor och drog några gånger iväg så fort som ca 35km/h, så fort har jag nog knappt aldrig ridit, men jag var inte rädd, han går som ett litet lokomotiv, och hoppade inte i sidled en enda gång på 8 mil - fokus framåt hela tiden! Det enda jag var rädd för var att inte lyckas styra undan för håligheter eller stenar och att ta för hårt i honom då att han skulle tappa balansen och trampa ner i diket...) och muskeltrötthet (sviter efter kramkänningar i fingrarna, jag fick bända upp dem flera gånger under loppet) - så är jag sjukt nöjd med min kropp! Kroppen håller! Kroppen är stark! Kroppen bär mig! Den var inte trött på åtta mil. Jag har ju inte fått den bästa kroppen - men jag lyckas rida åtta mil i snabbt tempo. Tänk att ha fått den här möjligheten att utmana sin kropp, samtidigt som jag gör något som helar kropp och själ på gamledar!