flisas

Att jag aldrig lär mig. Det blir sällan som man har tänkt sig. Det blev ingen god natts sömn. Linus blev dålig. Och faktumet stod skrivet - någon måste vara hemma idag. Pappan skulle på tjänsteresa, och lotten föll därmed på mig. tankarna snurrade. Var har vi numret till sjukanmälan? Vart ringer jag för att tala om att jag måste vabba+ Hur ska jag få tag på föräldern - som jag var tvungen att byta samtalstid på för andra gången den här veckan? Ska jag avboka sjukgymnasttiden imorgon? Är det någon som kan ta mina lektionen - och vad ska de i så fall göra? Mina lektioner var planerade. Introduktion till genetik för två niondeklasser - vilket inte är så lätt för någon annan att ta. Och 120 minuter matte i en klass.
Även om beslutet kände lätt och rätt - så blev det jobbigt. Jag blev sur.
Men sen. Efter att jag hade fått styra upp. Ringa. Fixa. Ordna. Flyttat samtalet. Avbokat Linus sjukgymnasttid. Börjat avverka tvätthögen, sorterat kläder. Uppdaterat skolan hemsida. Druckit kaffe. Påbörjat matteuppgiften som ska göras till måndagens mattelyft. Då känns det lättare. Eleverna saknar nog inte mig. Skolan löser det. Lektionerna som jag har planerat kan jag ta nästa vecka. Jag är hemma med mina barn. Jag. Är. Hemma. Med. Mina. Barn. Det blir sällan som man tänker sig - men det kan bli bra ändå?