15/7; fredag
Lekparkshäng för killarna , mygga och mig medan klara och Anders handlar efter att ha lyxlunchat i vägga. Killarna föreslog. Nu leker de tjuv och polis med en annan kille. Vi delade upp oss. Gjorde det enkelt. Ingen brådska. Ibland klarar man det. Att inte fastna i ett nät, i ett ord eller en känsla. Om vi alltid klarade det då hade det alltid varit balans. Vi hade alla varit hälsosamma och haft ett välstädat hem. Och vi hade aldrig fräst åt våra medmänniskor - när de behöver stöd. Vi hade aldrig behövt ångra några ord... Vi hade inte behövt känna ånger på kvällen över våra misslyckanden. Men att inte orka fullt ut, alltid, behöver inte vara ett misslyckande - det är att vara mänsklig. Få människor är helt perfekta. Innanför fasaden. Utanför Facebook. De flesta gör så gott de kan. En del har bättre förutsättningar för att lyckas... Det handlar inte alltid om attityder eller dålig uppfostran... Ibland blir det fel. Kanske för att vi var hungriga, trötta eller helt enkelt gjorde ett misstag. Eller kanske för att ungen gjorde just det där som vi hatar mest av allt, som vi bara inte klarar av att hantera på ett bra sätt. Ibland blir det rätt... Lev med det. Försök igen.
Igår var vi i skogen och tränade - barnen, grannbarnen, myggan och jag. Korna var åskådare.
Jag hann också med att rida 18km, Anders hann spela golf och bygga med hjälp av farfar. Farmor städade sigges rum. Jag fixade ett par presenter till klara.