flisas

Torsdag igen... Nyanser av grått. Men även av rött, grönt, orange och gult...
Igår när jag kom hem, och inte visste vilken mat jag skulle laga, när mjölken var nästan slut och Sigge skulle torkas - höll jag på att bryta ihop, rösten höjdes, hjärtfrekvensken ökade... Klara försökte rycka in - min bättre hälft... Mitt bättre jag... Sådan jag var innan barnen, innan pressen på att vara duktig, innan tvånget att städa innan det oanmälda besöket, innan jag behövde hålla in magen, innan jag bad om ursäkt för att disken inte var undanplockad, innan jag fick dåligt samvete för att det roliga i livet gick före det vi kallar "måsten"... Igår lyckades jag vända det - ugnspannkakan blev stuvade makaroner och biffar (som fanns i frysen - för jag orkade inte göra köttbullar av köttfärsen i kylen).
Och så är det vår dag idag - vår bröllopsdag - min andra bättre hälfts och min. Dagen som rymde så mycket glädje, så många skratt - så mycket kärlek och vänskap. Som delades av fina vänner.
Idag betar jag av en del på todo-listan - i maklig takt. Försöker minnas det som är viktigt. Jag blandar upp de grå tonerna. Gör det jag "måste" - och det jag vill...