flisas

Jag hjälper Linus med läxan... Tänker på läxans vara eller icke vara... Tänker att många gånger har de läxa för läxans skull - inte för nyttans... Försöker ha tålamod och vänta in svaret - det hade varit lättare att svara själv. Det slår mig att jag ofta har mycket mer tålamod med mina elever - än med mitt eget kött och blod. Där ligger så mycket vilja. Jag vill så gärna att han ska kunna. Att det inte ska behöva vara så svårt. Ofta vill jag ge svaret. Det hade gått fortare... Det hade gett upphov till mindre frustration. Hos honom. Hos mig. Och hela tiden får jag tänka på vad som är viktigt. Varför man gör läxor. Och det viktigaste är att man inte blir osams. Det är inte värt det. Det får inte förstöra vår relation. Jag hjälper honom med läxan - om han vill. Jag tjatar inte för att få den gjord. Däremot måste vi ha tid att göra den... Vissa elever befäster kunskapen genom att repetera hemma. Andra har inte möjligheten att få studiero hemma. För många elever är läxorna en möjlighet att tänka själva en stund och på så sätt göra kunskapen till sin. Eller få en möjlighet att förbereda sig inför en lektion i skolan. Vissa saker måste tragglas - glosor, multiplikationstabellen... Vissa saker måste befästas, tränas. För att bli bra på något måste man träna - det gäller allt. Hur, vad, var och varför man tränar kan variera. När jag sitter med Linus och gör matte, svenska eller engelska - så ser jag snabbt brister och styrkor. Jag sitter med honom en gång per vecka. Jag skulle vilja ge punktinsatser. Det blir ganska tydligt vad som är svårt. Och jag inser hur sällan jag sitter lika länge med en och samma elev på jobbet för att verkligen ta reda på vad de kan...
Vi får ganska ofta läxor hem som han inte kan göra själv. De är inte anpassade till honom. Små rader att skriva på. Han behöver skriva på ipaden. Han skriver på ipaden - och så skriver vi ut, klistrar in. Jag har bett om matte på nätet - de fick det förra året - han kunde göra läxan på ipaden. Men det har vi inte fått ännu. Ibland skriver jag. Jag har påtalat olika glosprogram som finns på nätet - det blir mer lustfullt, barnen kan träna mer själva... Jag bad dem visa alla. Det kom i ett veckobrev. Ett tips. Då blev det mer accepterat av Linus. Jag vet att skolan har tillgång till inläsningstjänst och inlästa böcker via legimus. Jag har legat på. No-prov. SO-prov. Läsning varje dag. Linus läser ganska bra nu - men jag vet inte om han alltid förstår vad han läser. Kanske hade det varit bra att lyssna på samma bok som han läser? Hitta strategier för ökad förståelse? Han får stenciler inklistrade i en bok om svampar, lavar, förr i tidens samhälle kontra nutidens... Finns det att lyssna på någonstans? Självklart är mitt svar - men jag tycker inte att det är mitt jobb att leta upp... Föreslå. Jag letar upp youtubeklipp om svampens olika delar... Jag gör sammanfattningar. Ritar bilder.
Vad gör man som förälder om man inte själv har kunskapen? Hur gör man för att veta vad som är rätt? Hur behåller man ett tålamod? För sitt barn? För skolans okunskap - eller ovilja? hur gör man som lärare för att alla elever ska klara av läxan? För att den ska vara meningsfull, lärorik och hyfsat självgående? Hur gör man för att ta reda på vad alla elever kan? Varför ger man läxor? Oftast är väl svaret för att befästa kunskaper - men om det saknas massa kunskaper är det svårt att tillägna sig dem... Ofta ges samma läxa till hela klassen - lärare har ju sällan tid att verkligen individanpassa läxorna... Ibland bryter nog läxor ner eleven mer än vad det bygger... Ibland skapar det bråk i familjen som är svåra att laga - och det är det aldrig värt...