flisas

Dagarna har gått. Dagar av alla känslor. Fast också en massa undanträngda känslor. Jag hinner inte riktigt stanna upp. Det drar ihop sig. För summering. Sammanställning. Men först måste analysen göras. Värderingen. I veckan hade Linus samtal. Och niorna nationellt prov i kemi. Vi får aldrig ge upp. Vi måste bli bättre. För varje elev. Varje elev har rätt till de bästa förutsättningarna, det rätta stödet och de speciella anpassningarna. Vi kan aldrig skylla på resurser, schemaläggningar eller andra yttre förutsättningar.
Och så har tandoperationen blivit inställd igen. Lättnad. Men också besvikelse. Nu hinner min högkostnandsperiod gå ut... Inte hela världen, men rättså irriterande - för att tandläakren blev sjuk.
Och så har fästingarna kommit.
Och jag har ridit - det finns ridturer och Ridturer. Igår var en Ridtur. Jag och Blyte tog en lång, rättså lugn runda. Blyte var lugn i sinnet och i perfekt balans när han travade på långa tyglar. Vi kom till ett ställe där vägen var översvämmad - men kunde inte gå vid sidan. Blyte blev orolig och försökte fly, komma undan. Jag klappade honom och hoppade av - tog tyglarna över huvudet och ledde honom genom vattnet, han följde mig som en hund.
Anders har premiärgolfat, Klara har varit på smålandsläger med innebandyn. Däcken är bytta och vattnet i spat.