26/2; måndag
Varje saga har ett slut.
En resa har en början - och ett slut.
Minnen finns kvar och framåt finns förhoppningar och drömmar.
Ibland prövas man på vägen.
Människor är utsända för att jag ska träna på dem - situationer likaså.
Vår resa började där. I prövningen.
Det fanns hopp - klara började tillfriskna från sin förkylning och vi la oss och somnade. Med hopp om en resa i gryningen.
Ni som känner mig - känner till min oro för magsjuka inför resor... En nästan sjuklig rädsla.
Rädslan kan förta min lust att resa.
Vid ett vaknade jag med känslan att något Var fel... inget att sätta fingret på... strax efter kräkte Sigge...
Allt rasar. Ska vi åka? När ska vi åka? Hur ska vi göra? Vilka ska åka? Jag vill ringa mamma och rådfråga...
Drömmar grusas.
Jag har alla motsättningar inom mig. Ibland kan jag hålla dem inom mig - ibland måste de ut...
Bakom varje sol - finns ett moln.
Bakom varje skratt finns gråt.
Bakom varje verklighet finns en illusion.
Efter varje raksträcka finns en krök.
Bakom varje Fb-status finns en verklighet.
Bakom varje medalj finns blod, svett och tårar.
Bakom varje framsida - finns en baksida.
När man är på väg upp för ett berg - finns det alltid en väg ner...
Efter varje utförsbacke kommer en uppförsbacke.
De rationella tankarna tar över när besvikelsen har lagt sig.
Martina och Henrik är storsinta. Säger att vi ska köra... Tanken slår mig - om det hade varit tvärtom... vad skulle jag ha sagt då?
Det kom inte mer kräk och fyra timmar efter vårt mål att komma iväg satt vi i bilen mot Ramundberget.
Med lite ångest. Men ändå - påväg.
Vi har åkt skidor. På längden och tvären.
Underbar snö. Lite sol.
Sigge fick ett bakslag. Han kräkte en gång tre dygn senare. Och sen inget mer. Mer än tre dygn senare blir Martina dålig. Och därimellan hade Alva feber och hosta.... men ändå - jag klarade det! Utan panik. Jag hanterade situationen som uppstod. Jag fick
ett bra träningspass...
Efter varje skiddag kommer en afterski.
Efter en resa är det skönt och komma hem.
Efter en veckas ledighet i underställ väntar veckor med jobb i jeans.
Jag har duschat och rakat benen, skrapat bort det gamla nagellacket och ska ersätta det med nytt.
Tack till er som fick oss att våga resa. Tack till er som står ut med mina motsättningar - med mig, extra allt på en och samma gång. Sol och snöstorm, himmel och helvete, skratt och gråt... Ur högtalarna skrålar Petter:
"Känns som att jag sett allt nu
Om jag startar i kaos är det bättre nu?Vi har kryssat i motvind
Små bagateller vi var mogen och storsint
Oblind men jag ser kristallklart
Fokusera det är ingen tid för kallprat
Full gas, aldrig kört i halvfart
Fem barn, klart jag tar mitt ansvar
Jag är kvar på den väg som jag alltid gått
Där varje dag är en ny dag och en annan topp
Mitt liv tickar på
Förlorade min mamma och jag fick en son
Fem barn, klart jag tar mitt ansvar
Jag är kvar på den väg som jag alltid gått
Där varje dag är en ny dag och en annan topp
Mitt liv tickar på
Förlorade min mamma och jag fick en son
Så jag springer tills benarna viker sig
Och jag känner elden i mig
Jag finns där om kraften skriker nej
Låt den aldrig bryta dig
Och jag känner elden i mig
Jag finns där om kraften skriker nej
Låt den aldrig bryta dig
Baby dina fotospår spri-springer jag (springer jag)
Om jag inte orkar kryper in i mål (in i mål)
Ge mig lite eld, eld, eld så brinner jag
Se den där glöden kommer inifrån
Om jag inte orkar kryper in i mål (in i mål)
Ge mig lite eld, eld, eld så brinner jag
Se den där glöden kommer inifrån
... som att stå på toppen av ett berg ...
Sand i timglas
Näsan är sliten, har knappt nått skinn kvar
Påverkad av allt omkring
Måste marinera dina tankar, spring
Och jag har gjort dina misstag
Vart djupt under ytan med lätta simtag
Är jag nöjd, har jag blivit den jag vill va?
Snart där, inte många mil kvar
En kant och jag försöker få gå upp på
Berget är högt men jag klättrar uppåt
Men det är sagt blod, svett och pannben
"postin' high'" tatuerat på min handled
Näsan är sliten, har knappt nått skinn kvar
Påverkad av allt omkring
Måste marinera dina tankar, spring
Och jag har gjort dina misstag
Vart djupt under ytan med lätta simtag
Är jag nöjd, har jag blivit den jag vill va?
Snart där, inte många mil kvar
En kant och jag försöker få gå upp på
Berget är högt men jag klättrar uppåt
Men det är sagt blod, svett och pannben
"postin' high'" tatuerat på min handled
Så jag springer tills benarna viker sig
Och jag känner elden i mig
Jag finns där om kraften skriker nej
Låt den aldrig bryta dig
Och jag känner elden i mig
Jag finns där om kraften skriker nej
Låt den aldrig bryta dig
Så jag springer tills benarna viker sig
Och jag känner elden i mig
Jag finns där om kraften skriker nej
Låt den aldrig bryta dig
Är du där för mig?
Du vet att jag dör för dig
Är du där för mig?
Är du där för mig?
Är du där för mig?
Och jag känner elden i mig
Jag finns där om kraften skriker nej
Låt den aldrig bryta dig
Är du där för mig?
Du vet att jag dör för dig
Är du där för mig?
Är du där för mig?
Är du där för mig?
... som att stå på toppen av ett berg"..."
Kommentarer
Trackback