flisas

En bra dag. Kurs och morotskaka. En skön kväll. En trevlig middag med killarna. Prov för Linus idag (han hade kunnat "ganska många länder och huvudstäder"), och imorgon - spanska. Jag kan ingen spanska. Men förhör honom på glosorna. Det går bra. "Vi skulle kunna berätta om vår familj oxå..." "Kan du det då? ... Har du några anteckningar på det? ...Någon bok? ... Bad du inte klara hjälpa dig med det? ..." Lejonhonan vaknar i mig. Från att ha legat och latat sig i solen - mätt och glad -till att vara spänd i hela kroppen, redo att slåss, redo att skydda, redo att strida, redo att fly... Vrålet i strupen. Jag vill inte att han ska misslyckas, igen. Vill att han har gjort sitt bästa, att han har fått förutsättningar att lyckas, vill att han ska lyckas. Han hämtar en skrivbok - men konstaterar bedrövat att man inte kan läsa vad han har skrivit. "Skriver du inte på paddan?" Jag googlar. Skriver i ett googledokument och delar med Linus. Skickar till min kollega. Hon rättar och berömmer.