flisas

"Ikväll är vinden stilla (inte riktigt sant det Winnerbäck sjunger - vinden viner fortfarande runt husknuten)

det var så stormigt hela dan.

Bakom Västerbron går solen ner i rött, (solen har inte synts på hela dagen...)

det är nästan tyst. 

Som ett obehagligt allvar

drar sig hösten in i stan. (Hösten har kommit till min by - med ett obehagligt allvar.)

Det finns en doft av allt i mörket, kallt och blött,

och nästan tyst. (Allt doftar av mörker - det är kallt och blött och skriket har tystnat i min strupe.)

Ensamma dar, väldiga värld,

orden ekar i hennes röst. (Min värld är stor - jag är vilsen och känner mig ensam i min välkända värld. Orden ekar...)

Ingen sömn och inga svar. (Igår kom jag till stallet för att rida blyte - men jag hittade en dålig nisse i hagen... vi fick kalla på veterinär och i väntan satt jag i stallet och rättade prov. Jag kände nisses smärta. Veterinären lände att tarmen låg runt mjälten och det var fara för hans liv. Vi fick åka till Helsingborg - och vi kom hem vid 7.30. Ingen sömn. Några svar. Nisse fick stanna kvar men var bättre när vi lämnade honom. Idag har jag suttit på tre timmars föreläsning. Det var tufft. Jag var trött! Denna höst kantas av obesvarade frågor.)

Ingenting kvar mer än ett rostigt svärd,

som hugger och vrider sig i ditt bröst. (Jag saknar lugnet i mitt bröst - det är jobbigt att när som helst träffas av det rostiga svärdet som hugger och vrider sig i bröstet.)

Vi ses på hjärtats bar,

det här är brustna hjärtans höst. (Det är en brusten hjärtas höst i en väldig värld.)

Här är timmarna av ovisshet (det är timmar av ovisshet)

poeternas bensin

här är natten när vi räknar våra stygn 

allt gick så fort

Du kan dränka dig i minnen

eller litervis med vin

du kan sjunka ner i sörjan och vända dygn

men allt är gjort"