flisas

Barnen och jag inleder med en tur till Ikea. 

Det går bra. 

Vi kommer hem. 

Jag plockar upp. 

Börjar stryka gardiner. 

Ungefär då tar min Ikealust slut. 

Känslan när man orkar nästan hela vägen. 

Gardinerna är för långa. Men jag väljer att vika kanten istället för att sy. Lite typiskt mig. Att göra det nästan. 

Och så går jag ut och springer en runda i stället medan klara lagar mat - innan hennes fotbollsmatch. 

Jag hittar tillbaka till skönkänslan och finner lyckan i det gula. 

Jag väljer var jag lägger min tid. Hittar lusten i det lilla. Lägger kraften på det som betyder något för mig, på dem som ger mig energi. Allt går såklart inte att välja - jag gör även det jag inte alltid vill. Men jag är effektiv och skapar tid för det jag villhöver. 

Ikväll åker jag och tittar på fotbollsmatch, men först ska jag hänga upp tvätt och duscha.