14/5; tisdag

Jag har vittnen. Och DNA-analysen är så gott som klar. Med andra ord, snaran dras åt. Jag vet vem som är den skyldige!
Ibland har jag en oro i kroppen som inte går att sätta fingret på. Många gånger beror oron på något som jag inte kan påverka. Det får mig att spänna en muskel, andas med korta andetag långt upp i strupen och hjärtat att banka lite för hårt och fort. Det är så onödigt att lägga energi på det som man inte kan påverka. Och jag får påminna mig om att andas i triangel, att le, att slappna av. Och lägga fokus på det som jag faktiskt kan påverka.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback