flisas

Handla. 

Och så ett samtal. Varför ska det vara så svårt? 

Käkarna stelnar. Axlarna åker upp. Hjärtat slår snabbare. 

Orken försvinner. 

Jag vill inte. Jag kan inte. Jag orkar inte. Mer. 

Jag försöker bena ut. Försöker förstå. 

Jag försöker skingra tankarna med vardagliga sysslor. Lagar mat. Plockar upp diskmaskinen.  Sortera tvätt. Det Oändliga berget blir mindre. Jag hade behövt en ridtur - men tiden räckte inte till. Går en runda med hunden. I regn. Med lurar. Stänger in mig i mig själv.

Läser på Facebook. Han talade till mig idag. Och till många andra. 

Jag fortsätter. Bägaren rann över. En droppe. Energin försvann. Oron tog överhand. Men jag känner pulsen. Sänker axlarna. Andas. Och vilar. 

Jag är inte ensam - idag heller - i soffan. Två katter och en hund. 

Det vill bli bra.