13/9; söndag
I fredags togs fler prover.
Ibland skulle jag vilja att magkänslan var fel - ibland skulle jag önska att jag hade fel...
Och efter några turer kom beskedet. Det finns en stark misstanke om tumörer i något av de blodbildande organen. Mjälten behövdes plocka bort för analys. "Det är inte fel att låta myggan somna in innan fullständig utredning är klar". ... "myggan har en komplicerad sjukdom och prognosen är än så länge osäker och bara för att få en mer säker diagnos är det mycket att gå igenom."...
Och efter några turer kom beskedet. Det finns en stark misstanke om tumörer i något av de blodbildande organen. Mjälten behövdes plocka bort för analys. "Det är inte fel att låta myggan somna in innan fullständig utredning är klar". ... "myggan har en komplicerad sjukdom och prognosen är än så länge osäker och bara för att få en mer säker diagnos är det mycket att gå igenom."...
Vi valde att hämta hem henne i fredags. Ett val som kändes helt rätt. Vi behövde få se henne, ta hand om henne, vara med henne...
Men det är hemskt att se henne. Hennes trötthet. Torka hennes kräk. Tvinga i henne medicin. Se hennes numera magra kropp kämpa för att andas. Hon äter inget. Hon är tapper. Ibland kan hon vifta på svansen och för en sekund kan man tro att hon
inte är så sjuk...
Vi har fattat ett beslut - vi kommer inte låta henne lida mer. Vi kommer inte låta henne gå igenom fler undersökningar - vi kommer inte operera bort mjälten... Vi kommer låta henne somna in. Hur svårt och fel det än känns, så känns det mest rätt...
Min själ mår dåligt. Min märg blir inte varm - trots fyra tröjor, filt och raggstrumpor. Jag känner ingen hunger. Tryck i bröstet och klump i halsen. Tårar som bränner. Huvudet spränger. Hon är en mycket speciell hund. För många. Så
mycket kärlek.
Kommentarer
Trackback