4/3; fredag
Men niorna diskuterar jag genteknik. Gentekniken ställer svåra etiska frågor. Gen-etik. Här finns inga rätt eller fel, men många av frågorna berör oss på något sätt.
Man har sedan urminnes tider hållit på med växtförädling och gediget avelsarbete för att få fram bättre mjölkkor, större vakthundar, snabbare hästar… Men med kunskapen växte även rasbiologin fram som sågs som ett verktyg att använda mot hotet om en försämrad befolkning. Steriliseringslagar och tvångssteriliseringar. Lagstiftningen riktades åt de som kallades sinnesslöa, personer med olika funktionsnedsättningar och de som uppfattades som "svagt begåvade". Men även kvinnor som inte ansågs kapabla att fostra barn kunde steriliseras. Överlag gick lagen ut på att dessa grupper inte skulle tillåtas föra sina arvsanlag vidare – och detta skulle gagna den svenska befolkningen. Lagstiftningen om sterilisering fanns kvar ända till 1975 i Sverige.
De moderna bioteknikerna sätter kraftfulla verktyg i våra händer. Genteknik som Crispr gör det möjligt att väldigt precist redigera i gener.
De kan användas till en rad saker vi uppfattar som goda: bota och förebygga sjukdom, producera mer och bättre mat och mildra miljöpåfrestningar. Men teknikerna kanske också kan användas till sådant som de flesta av oss associerar med onda makter i science fiction-berättelser t.ex. till att skapa stora arméer av klonade genmodifierade supersoldater, skapa en genetisk underklass av starka men ointelligenta arbetare, specialdesigna barn, så att de matchar sina föräldrars önskemål och drömmar eller samhällets krav...
Forskningen går framåt och vi måste ta ställning till hur det ska se ut och vad som ska vara tillåtet i framtiden. I ett demokratiskt samhälle är det i slutänden vi alla tillsammans som bär ansvaret för vad olika tekniker används till. Och vad de inte används till…
Vem vill inte det bästa för sitt barn? Vad är det bästa? Vem vill inte vara frisk? Vem vill inte det bästa för sitt barn? Vem vill inte att barnet ska vara friskt, ha lätt för att lära, kunna springa snabbt, ha fina ögon…? För individens bästa - men också för samhället… Om man väljer att föda ett barn med en känd "avvikelse" t.ex. Downs syndrom - ska man då ha rätt till samhällets stöd? Ska det vara obligatoriskt med provrörsbefruktning - där ägg och spermier med de "bästa" generna väljs ut? Eller bör vi förbjuda sådant testande helt, eftersom det innebär att man sorterar mänskliga egenskaper och därmed också människor i önskade och oönskade? Om du har ett sjukt barn - och det är svårt att hitta en donator med tex rätt benmärg - ska det då vara tillåtet att "designa" barn för att kunna hjälpa ett annat barn? Är det rätt att inte "designa" barn för att kunna hjälpa ett annat barn?
Tänk dig att du är helt frisk men att det finns en ärftlig sjukdom i familjen. Det finns risk för att du är bärare av anlaget, att du kommer att utveckla sjukdomen och föra anlaget vidare till dina barn. Skulle du välja att leva ovetande och ta problemet om och när det dyker upp - eller skulle du välja att få besked med risken att leva resten av ditt liv i vetskapen om att du någon gång kan komma att bli sjuk?
Vem ska få reda på resultaten av gentester? Försäkringsbolag? Blivande arbetsgivare? Staten? Släktingar och vänner? Ska en bror få ta reda på en ärftlig sjukdom som systern inte vill veta något om?
Vilka fördelar och nackdelar finns det med att ta reda på om du har anlag för en sjukdom där arvet samspelar med din livsstil? Ska man testa alla som vill börja arbeta på arbetsplatser med cancerframkallande ämnen? Och avråda dem som har högriskgener från att ta arbete där?
Ska vi tillåta xenotransplatationer? Är det rätt att genmanipulera grisar för att de ska bli mer lika människor för att de ska kunna donera organ till oss? Vem liv är mest värt?
Är det rätt att utnyttja bakterier för att producera insulin åt människor?
Vill du äta genmodifierad mat?
Vill du äta laboratorieodlat kött?Vilka fördelar och nackdelar finns med det?
Vad gör kunskap om vad förändringar i kromosomer och gener - hur man kan förändra i dem med vårt sätt att se på funktionsnedsättningar och egenskaper? Vad händer med tanken om "människors lika värde"?
Vi måste vara vaksamma på hur genteknikens möjligheter kan påverka hur samhället värderar olika egenskaper och riskerna att människor kan komma att diskrimineras. Det handlar både om människosyn och vilket samhälle vi vill leva i.
Nu väntar match - jag sitter vid mikrofonen som vanligt.
Man har sedan urminnes tider hållit på med växtförädling och gediget avelsarbete för att få fram bättre mjölkkor, större vakthundar, snabbare hästar… Men med kunskapen växte även rasbiologin fram som sågs som ett verktyg att använda mot hotet om en försämrad befolkning. Steriliseringslagar och tvångssteriliseringar. Lagstiftningen riktades åt de som kallades sinnesslöa, personer med olika funktionsnedsättningar och de som uppfattades som "svagt begåvade". Men även kvinnor som inte ansågs kapabla att fostra barn kunde steriliseras. Överlag gick lagen ut på att dessa grupper inte skulle tillåtas föra sina arvsanlag vidare – och detta skulle gagna den svenska befolkningen. Lagstiftningen om sterilisering fanns kvar ända till 1975 i Sverige.
De moderna bioteknikerna sätter kraftfulla verktyg i våra händer. Genteknik som Crispr gör det möjligt att väldigt precist redigera i gener.
De kan användas till en rad saker vi uppfattar som goda: bota och förebygga sjukdom, producera mer och bättre mat och mildra miljöpåfrestningar. Men teknikerna kanske också kan användas till sådant som de flesta av oss associerar med onda makter i science fiction-berättelser t.ex. till att skapa stora arméer av klonade genmodifierade supersoldater, skapa en genetisk underklass av starka men ointelligenta arbetare, specialdesigna barn, så att de matchar sina föräldrars önskemål och drömmar eller samhällets krav...
Forskningen går framåt och vi måste ta ställning till hur det ska se ut och vad som ska vara tillåtet i framtiden. I ett demokratiskt samhälle är det i slutänden vi alla tillsammans som bär ansvaret för vad olika tekniker används till. Och vad de inte används till…
Vem vill inte det bästa för sitt barn? Vad är det bästa? Vem vill inte vara frisk? Vem vill inte det bästa för sitt barn? Vem vill inte att barnet ska vara friskt, ha lätt för att lära, kunna springa snabbt, ha fina ögon…? För individens bästa - men också för samhället… Om man väljer att föda ett barn med en känd "avvikelse" t.ex. Downs syndrom - ska man då ha rätt till samhällets stöd? Ska det vara obligatoriskt med provrörsbefruktning - där ägg och spermier med de "bästa" generna väljs ut? Eller bör vi förbjuda sådant testande helt, eftersom det innebär att man sorterar mänskliga egenskaper och därmed också människor i önskade och oönskade? Om du har ett sjukt barn - och det är svårt att hitta en donator med tex rätt benmärg - ska det då vara tillåtet att "designa" barn för att kunna hjälpa ett annat barn? Är det rätt att inte "designa" barn för att kunna hjälpa ett annat barn?
Tänk dig att du är helt frisk men att det finns en ärftlig sjukdom i familjen. Det finns risk för att du är bärare av anlaget, att du kommer att utveckla sjukdomen och föra anlaget vidare till dina barn. Skulle du välja att leva ovetande och ta problemet om och när det dyker upp - eller skulle du välja att få besked med risken att leva resten av ditt liv i vetskapen om att du någon gång kan komma att bli sjuk?
Vem ska få reda på resultaten av gentester? Försäkringsbolag? Blivande arbetsgivare? Staten? Släktingar och vänner? Ska en bror få ta reda på en ärftlig sjukdom som systern inte vill veta något om?
Vilka fördelar och nackdelar finns det med att ta reda på om du har anlag för en sjukdom där arvet samspelar med din livsstil? Ska man testa alla som vill börja arbeta på arbetsplatser med cancerframkallande ämnen? Och avråda dem som har högriskgener från att ta arbete där?
Ska vi tillåta xenotransplatationer? Är det rätt att genmanipulera grisar för att de ska bli mer lika människor för att de ska kunna donera organ till oss? Vem liv är mest värt?
Är det rätt att utnyttja bakterier för att producera insulin åt människor?
Vill du äta genmodifierad mat?
Vill du äta laboratorieodlat kött?Vilka fördelar och nackdelar finns med det?
Vad gör kunskap om vad förändringar i kromosomer och gener - hur man kan förändra i dem med vårt sätt att se på funktionsnedsättningar och egenskaper? Vad händer med tanken om "människors lika värde"?
Vi måste vara vaksamma på hur genteknikens möjligheter kan påverka hur samhället värderar olika egenskaper och riskerna att människor kan komma att diskrimineras. Det handlar både om människosyn och vilket samhälle vi vill leva i.
Nu väntar match - jag sitter vid mikrofonen som vanligt.
Kommentarer
Trackback