15/1; måndag
Jag är så tacksam för vänner och släkt som har firat vår Linus i helgen! Konfetti, paket, ballonger, presenter och semlor!
Idag steg vi upp tidigt och åt finfrukost och firade våra två(!) födelsedagsbarn - maxi och Linus!
18 år!
Ikväll sprang jag - från mörker in i ljuset. I uppförsbackar och nedförsbackar. Jag sprang på oplogade vägar i minus 10 grader- men från kylan spred sig långsamt värmen i kroppen. Benen gick av sig själva. Jag andades lungt.
Hjärtat slog.
Nu börjar ett nytt kapitel.
Myndig. Men vi är inte klara ännu. Vår resa har inte sett likadan ut som alla andras. Vägen har inte varit lika rak. Kartan och kompassen har ibland varit svåra att tyda. Riktningen har inte varit självklar. Och det finns inget tydligt mål. Vi
får fortsätta att ta små steg. Trevande steg. Ibland vingliga. Vi har gått vilse. Det är nog sällan en väg har gett oss så mycket visdom som den här… det har varit den hårda vägen. Men vi har alltid hittar rätt igen. Försöker se ljuset. Strävar
framåt. Ett steg i taget. Tillsammans. Med släkt och vänner.
Kommentarer
Trackback