18 år av oändlig saknad

För 18 år sedan vaknade jag av en ringsignal som för alltid förändrade mitt liv. 
18 år av oändlig saknad…
Och många gånger efteråt har jag fått påminna mig själv om att det värsta redan har hänt. Jag har lärt mig vad saknad är. Och att leva. 
(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)


(null)
Vi äter mammas äppelkaka på hennes Sten. Njuter av eköluften. Att Bara Vara. 
Min kropp gör ont. Av blånader och svullnader. Av frustration.  Fot. Knä. Underben. Och bäckenet. Bida din tid. Jag pendlar mellan tacksamhet, ledsenhet och frustration. 
(null)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback