18 år av oändlig saknad

För 18 år sedan vaknade jag av en ringsignal som för alltid förändrade mitt liv. 
18 år av oändlig saknad…
Och många gånger efteråt har jag fått påminna mig själv om att det värsta redan har hänt. Jag har lärt mig vad saknad är. Och att leva. 
(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)


(null)
Vi äter mammas äppelkaka på hennes Sten. Njuter av eköluften. Att Bara Vara. 
Min kropp gör ont. Av blånader och svullnader. Av frustration.  Fot. Knä. Underben. Och bäckenet. Bida din tid. Jag pendlar mellan tacksamhet, ledsenhet och frustration. 
(null)


27/6; torsdag

Midsommar - med allt man kan önska sig. Sol, nubbe, Cava, dunkvin, kransbindning, midsommarstång, brännbollsmatch, grill och goda vänner! 

(null)

(null)
(null)

Sedan gick vi in i sm- veckan. Vi tappade ett ekipage sent på söndagskvällen. Det blev oro i laget. Vi funderade på om  det värt riskerna när chanserna minskar? 

På måndagen bestämde sig Sara för att ta sin nyare häst och laget blev komplett. Vi lånade ett släp med frontutlastning. Och Blyte har gått av och på utan problem vid varje körning. 

På Förbesiktningen fick han a rakt igenom. 

(null)

(null)

På tävlingsdagen lastade vi och körde ner till centrum för start. Han var så lugn. Många hästar var stimmiga. Jag kände mig trygg. Mannen, myten, legenden, (draken). Han står för musklerna och jag för hjärnan brukar jag säga…

Sedan gick starten. 

Genom kravallstaket. På led. Blyte triggar igång. Vill iväg. Vill galoppera när de andra skrittar. Det är trångt och mycket publik. Efter kravallstaketet kommer en bro… 

(null)


Han blir rädd för ljudet på träbron. Kommer efter hästen före. Vill, men vågar inte riktigt. Blir ännu räddare när han hör sina egna hovslag mot trät. Slår i metallräcket. Han är rutinerad. Vi litar på varandra. Kanske hade det gått bättre om jag gick bredvid honom - men jag hann inte hoppa av… Det går så fort. Hans hjärna försöker ta överhanden. Draken visar sig. Han försöker skydda oss… Han reser sig. Halkar. Går omkull och sätter sig på mitt underben. Vi kommer snabbt på fötter. En funktionär som har försökt hjälpa oss över bron fångar honom - en veterinär finns i anslutning till bron och tar hand om honom. De kör honom direkt för kontroll. Han har några skrapsår. Sjukvårdare kommer snabbt och hjälper mig. Jag körs i en "ambulansgolfbil" för vidare ambulanstransport. Jag röntgas. Inga skelettskador. Jag är svullen och blå. Knät. Underbenet. Foten. Filmen som en i publiken tog och som senare visades på SVT ( Ridsport: Otäckt fall på distansritten på SM-veckan | SVT Sport och på  https://www.svtplay.se/lokala-nyheter-smaland)  ser otäck ut. (Känd från tv? Jag tänkte att jag skulle bli känd för att jag vann lag-sm, men det blev något annat jag blev känd för…) Det hade kunnat gå så mycket värre… metallräcke. Omkullridning. Häst över ryttare… vissa gör allt för en stund i etern? (Men varför hade jag tappat ett lronhänge och orakade ben?)

Vi fick båda åka brytbuss. Jag fick ett åkband. 

(null)

(null)

Vår målsättning för dagen var en helt annan. Men när förutsättningarna ändrades 50m efter starten, så förändrades även målbilden. Och idag är jag är bara tacksam att vi båda mår bra. När dagen inte slutade som vi hade tänkt - är jag ändå glad att den slutade som den gjorde…

Min första mening efter fallet var: "var är Blyte"? Och "hur mår han?". Sedan "tur att jag sprang i morse". Och "undra om jag kan springa imorgon". 

Idag körde vi hem. 

Blyte blev glad att få komma ut i hagen. Galopperade och rullade sig! 

Jag "sprang en runda" - jag sa till barnen att de var tvungna att springa jämte - de hade kunnat gå snabbare… men jag gjorde det. 1,62km på 20 minuter. Jag vet att jag är knäpp. Men runstreakern lever… #rsd1067. Åtminstone en dag till…

(null)

Jag kom hem till Sigge som hade gjort en fin vinbricka och Linus som hade bakat kladdkaka - han bjöd även in morfar och Marianne och vi fikade tillsammans.

(null)

Jag är så tacksam för så mycket - alla omtänksamma medmänniskor, familj och groomar (Yvonne, klara och Elin), för att jag "bara är blåslagen" och för att runstreaken lever men framför allt för att Blyte (en av dem i världen som jag har störst förtroende för, som alltid ställer upp och som alltid försöker gå med mig hem) verkar må bra - att vi kom hem… När jag sluter mina ögon ser jag honom komma över mig… mannen, myten, legenden - och draken. 







Sommarsolstånd

Sommarsolstånd. Solens högtid - årets ljusaste dag. 
Sommarsolståndet firar fruktbarhet, kärleken och sommarens återkomst. 
I skymningen är gränsen mellan människans värld och de övernaturligas rike tunnare än vanligt och naturen flödar av magiska krafter. Vi står i köket och tillverkar en asiatisk silltårta för morgondagens fest och vårt fönster är en magisk tavla. Molnen flyttar sig sakta. Det skiftar av färger. Rosa. Orange. Röd. Gul. Lila. Färgsprakande mönster. Överträffar sig själv. Gång på gång. Älvor som dansar över ängen. Prästkragar i åkerkanten. 
Solens nedgång på ena sidan och fullmånens uppgång på andra sidan. 

Bilden gör inte verkligheten rättvisa - men solnedgången var fantastisk. Magisk. Vacker. 
(null)

Imorgon vänder det. Och vi går återigen mot mörkare tider…


20/6; torsdag

Jag avslutade läsåret 23/24 med att städa - röja, diska, flytta och hitta vita pulver i små påsar. Klaras och min sista jobbdag tillsammans.  (null)
(null)
Och jag inledde semestern med att rida och städa - damma, torka, skrubba och dammsuga - tvätta och dricka kaffe. Nu kommersommartiden med lust och fägring stor. Tid för återhämtning och vila, skratt och fest, träning och avkoppling. 
Idag känner jag känslan av det oändliga sommarlovet. Men jag vet att känslan inte varar för evigt…

16/6; söndag

Semesterkänsla. 
(null)
Men mina tankar försöker påminna om den kommande verkligheten - vi ska snart lämna ön - fotbollsmatch för klara ikväll, och så borde jag hinna rida och förbereda mig för sm nästa vecka - kanske hinner jag i eftermiddag och jobb imorgon - då ska vi städa, flytta, sammanfatta, utvärdera… 
Jag försöker komma tillbaka till nuet. Lyssnar på snipans puttrande ljud, vågorna, måsarnas skri, ett barns skratt… försöker se verkligheten jag lever just nu. Vara här. 
(null)


15/6; lördag

Studentfirande, revy, utedag och innedag… avslut. Och ekö och fotbollscup.  (null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)


(null)

(null)
(null)
(null)

(null)

Lycka på en löptur en tidig morgon.
(null)

Andningshål. 
Tack alla - vänner för fest, elever och föräldrar för fina ord och kollegor för en bra revy. Och farmor för god avslutningstårta när mamman inte hinner. 



9/6; söndag

1921 var första gången kvinnor fick rösta. Trots att det är bara drygt 100 år sedan tar vi det idag som en självklarhet. Det är så självklart att många av oss kanske inte ens använder sin möjlighet att rösta. Men det är viktigt att vi gör det! Annars kan andra använda vår tystnad. 
(null)

(null)
Resten av dagen har vi ägnat åt fotboll. Först i Markaryd. Sedan en pizza i älmhult innan nästa match i Liatorp.
I skiftande väder (allt från sol till ösregn) förlorade grabbarna men damerna vann.
(null)
(Bilden med paraply tog Anders ylven.)
Nu väntar en vecka med jobb, studentfirande och fotbollscup. 

8/6; lördag

En orolig natt. Många tankar. 
Vi ägnar tiden åt att avsluta terminen. Vi knyter ihop säcken. Sätter betyg (en sammanfattande bokstav på ett papper) och skriver omdömen (för dem som inte lyckades). Ordnar med med avslutningen - roliga dagar, revy för nian och avslutning med blommor och tal. Vi borde höra av oss till  hemmasittaren. Vi försöker hålla glädjen och hoppet uppe - trots att några vet att det är "kört" den här terminen. Vi kramar lite extra på de elever som behöver det som mest. Vi försvarar oss mot elever och föräldrar. Vi bekymrar oss för stora klasser till hösten, uteblivet tvålärarskap och större labbgrupper, läromedelsbudgetar och lärplattformen som ska bytas ut. Och det trasiga skolsystemet som är grunden till det sköra korthus vi jobbar i - med stressade elever med ofullständiga betyg och söndertrasade lärare av alla omöjliga anpassningar. 
(null)

Maria Wiman: "Tänk om ordet hemmasittare inte fanns, om alla skolor hade bemannade skolbibliotek och adekvata läromedel, om varje möte som kunde vara ett mejl faktiskt var ett mejl, om lärare hann förbereda varje lektion ordentligt, om undervisningstiden var reglerad, om politiker förstod att vår verklighet är längre än en mandatperiod. Tänk om skolan inte vore ett slagfält för symbolpolitik, om man förstod att skolan är så mycket viktigare än billiga poänger eller slagkraftiga rubriker i en politisk debatt. 

Ja, fatta om man på riktigt förstod att spara in på våra barn kommer att bli ofattbart kostsamt i längden. 

Tänk om man hade vett att värdera skolan.

Tänk om man också värderade välfärdspersonalens psykiska hälsa. 

Om man förstod att vår känsla av otillräcklighet gnager i bröstkorgen långt efter att vi lämnat skolan för dagen. Och att den där känslan av att inte räcka till liksom borrar sig in i djupet av själen och lever sig kvar även på dagar när vi borde vara lediga."

Vi är inga superhjältar och vårt jobb är inget kall. Vi gråter, vrider och vänder oss på nätterna, stångar oss blodiga och skriker oss trötta inför döva öron. 

Jag oroar mig -för på natten - över att inte räcka till… för mina barn, mina elever, min man, hästen och hunden. Och vi hann inte upp på Heddas student. Och nästa vecka har vi studentfirande varje dag - mån-Tors. Och revy på torsdagen. Och jobbfest på fredagen. Och fotbollscup i Sölvesborg -fre-sön… (null)


Ingenting jag gör är tillräckligt bra… jag hinner inte tillräckligt mycket. Jag vill fira studenter, träna hästen, vara med på skolavslutningar, måla huset, titta på fotbollsmatcher, heja fram elever, laga vattenledningar, vattna blommor, dricka Cava, umgås med familj och vänner, springa, träna, vila, bygga altan… Idag är det mest ångest och stress i kroppen… 

(null)


I onsdags sprang jag hem från jobbet - 12km. 

I torsdags var vi på ekö. Försökte fixa vattenkranen som läcker - Anders hade beställt ventiler. Det hjälpte inte. Vi får beställa en ny kran. Putsade fönster och klippte gräs. Jag red när jag kom hem. 

(null)

(null)


Igår var vi i Linköping. I klaras lägenhet. På Ikea. Lifehack: låna en kundvagn i släpet när man har köpt garderober.  (null)

Och när det är buntband runt saxen och det behövs sax för att komma åt knivarna - lifehack 2: ta en såg!  (null)
Idag var killarna på golfbanan (jag var i stallet) innan vi mötte upp och klara, Linus och jag sprang 11km. Vi åt pannkakor i solen. Jag stannade till på Ica för att handla sylt och fick guldscannern- 10% på hela köpet. När det plötsligt händer…  (null)
(null)

Imorgon är det fotbollsmatcher i Markaryd och liatorp.  Jag hoppas att jag sover i natt med känslan att "det här gjorde jag bra"… men jag tvivlar…
(null)
Imorgon ska vi även gå till vallokalen. Man har alltid ett val. Det är en rättighet och plikt.  (null)








3/6; måndag

Så nära. Så nära. En sån ära. 
(null)
(null)
(null)
Och blåbärspaj- en måndag! 
(null)